Kan konflikten kring enklaven Nagorno-Karabach utvecklas till ett partiellt krig?Det ventilerades under ett seminarium med nätverket tisdagen den 21 november 2023.
Området är omgärdat av stater med stora militära muskler – Ryssland, Iran och Turkiet. I vart fall har världssamfunden fullständigt misslyckats med att skapa fred. Enklaven är nu mer eller mindre tömd på armenier som enligt vissa har fördrivits till Armenien. Och ännu en gång har vi fått en flyktingström.
Karine Åkerman Sarkisian, fil. dr. i slaviska språk, universitetslektor vid Uppsala universitet, inledde med en gripande betraktelse över situationen i Armenien. Redan på 1960-talet präglades landet av oro och krig. Hennes morfar tvingades ut i krig som ung rekryt eller snarare kanonmat och inte skulle vara förgäves, men så har det inte blivit.
Torgny Hinnemo, f.d Moskvakorrespondent för SvD och UD-sakkunnig gav en historiskåterblick om Armeniens och Azarbadjans utveckling och visade på de nya handelsvägarna från såväl Indien som Kina där Baku kan bli ett nytt Hallsberg som knutpunkt.
Michael Sahlin, tidigare bland annat svensk ambassadör i Turkiet och Azerbajdzjan, beklagade världssamfundens oförmåga att skapa fred eller åtminstone respekt för mänskliga rättigheter och påpekade att vi nu lever i en värld av flyktingströmmar.
Arrangörer för seminariet var ABF-Stockholm, OSSE-nätverket och Sällskapet för Studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien.
Hela seminariet kan avlyssnas här.
