Civilsamhället arrangerade traditionsenligt en parallell konferens inför utrikesministrarnas möte, som denna gång ägde rum i Wien i början av december. Finland som leder OSSE det här året valda av praktiska och klimatmässiga skäl att avstå från Helsingfors till förmån för Wien, där ju OSSE har sitt kontor.
På parallellkonferensen hölls spänstiga diskussioner om hur civilsamhället kan spela en större roll inom OSSE. Civilsamhällesorganisationerna säger sig till exempel vara beredda att ta på sig en roll även när det gäller säkerhetsfrågor och det bredare begreppet mänsklig säkerhet. I dag är civilsamhället egentligen endast aktivt inom demokrati och mänskliga rättigheter.
Det finska ordförandeskapet i OSSE har lyft samarbetet med civilsamhället till en ny och högre nivå. Bland annat presenterades vid konferensen ett konkret dokument kallat ”Map for future – Helsinki recommendations on meningful engagement with civil society in the OSCE”. Där ett av många förslag är att det inom OSSE ska tillsättas en ”group of friends of civil society” med uppgift att utveckla civilsamhällets deltagande i OSSE.
Men frågan är hur det ska gå att förvandla goda intentioner till praktisk handling. OSSE befinner sig i ett tufft läge, precis som andra internationella institutioner som ska upprätthålla en regelbaserad världsordning. I OSSE:s fall är det främst Rysslands invasion av Ukraina som satt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. OSSE står ju för den unika kombinationen av säkerhet och mänskliga rättigheter. Och även när det gäller mänskliga rättigheter går utvecklingen bakåt inom OSSE-området.
Även i USA går utvecklingen åt fel håll. Under en av sessionerna på parallellkonferensen delades deltagarna upp i grupper för att fokusera kring de länder med en särskilt allvarlig utveckling. Nu var det inte bara Ryssland, Belarus och länder i Centralasien det handlade om utan även USA, där demokratin monteras ner i rask takt.
Flera av civilsamhällesorganisationerna nämner utebliven finansiering som ett problem, i takt med att allt fler länder gör stora neddragningar inom biståndet. En rysk organisation som arbetar med mänskliga rättigheter nämnde specifikt minskad finansiering från Sverige som ett bekymmer. Också Civic Solidarity Platform (CSP), som är nätverket för civilsamhällesorganisationerna inom OSSE befinner sig i en svår ekonomisk situation.
Finansiella problem kan ha varit en bidragande orsak till att det detta år föreföll vara färre civilsamhällesorganisationer på plats än tidigare. Konferensen samlade många deltagare, men av bland annat säkerhetsskäl fanns ingen deltagarförteckning att tillgå. Men allt tydde på att det fanns fler diplomater än representanter från civilsamhällesorganisationer på plats i salen.
Vid öppningen av utrikesministrarnas möte dagen efter sades många vackra ord om att principerna från Helsingfors 1975 fortfarande är viktiga. Många hårda utfall riktades mot Rysslands anfallskrig. Ukraina menades att Ryssland borde uteslutas ur OSSE.
Men även andra konflikter lyftes fram. Till exempel nämnde flera av talarna Armenien – Azerbajdzjan. Bosnien och Hercegovina tog upp israels övergrepp i Gaza. Turkiet argumenterade för stöd till en palestinsk stat. Uzbekistan lyfte situationen i Afghanistan. Georgien ville att den ryska ockupationen av dess territorium borde vara en prioriterade fråga, men fördömde samtidigt utländskt stöd till den opposition i landet som motsätter sig den auktoritära utvecklingen.
OSSE kan spela en viktig roll som medlare i konflikter och som en kraft för demokrati och mänskliga rättigheter. Men det är svårt att nå upp till ambitionerna på grund av djupa motsättningar och principen att alla beslut ska fattas med koncensus, vilket bland annat lett till att organisationen inte på flera år inte haft en samlad budget och nu dras med finansiella problem.
Kanske det ses som ett illavarslande tecken att flera länder inte skickade sina utrikesministrar till mötet. Sverige representerades av kabinettsekreteraren. Oklart varför inte utrikesministern deltog. Ett pressmeddelande från UD visade att hon prioriterat ett besök i Kristianstad. Men inte heller till exempel Ryssland, USA eller Storbritannien skickade sina ministrar.
OSSE behöver på något sätt omorganiseras och det behövs pengar för hålla igång maskineriet. Den norske utrikesministern Espen Barth Eide konstaterade att själva syftet med en organisation inte ska förväxlas med organisationen som sådan. Han menade att det nu behövs flexibilitet.
För svenska civilsamhällesorganisationer visar läget inom OSSE och andra globala institutioner att det är allt viktigare att stå upp för principer och institutioner som representerar en regelbaserad världsordning.
Text: Björn Lindh, ordförande i OSSE-nätverket
